BioGaia - En tidning från BioGaia om året som gick

upptäcktsresande mikrobiologer... Att forska betyder att utifrån olika antaganden försöka finna svar på sina frågor. Men svaren ser kanske inte ut som man tänkt sig och ger kanske svar på helt andra frågor. Det gäller att vara öppen för det som händer ­ helt plötsligt står man där med en helt ny upptäckt. Det var det som hände sven Lindgren och hans kollegor när de upptäckte Reuterinet. han Är uppvuxen i Jämtland, men visar inga drag av surjämte för den skull, tvärtom. Efter att tagit studenten i Sundsvall på 60-talet visste man en sak ­ man skulle till Uppsala. Så även Sven Lindgren, som började studera matematik, zoologi, kemi och mikrobiologi. Strax var han inne i den akademiska svängen. Efter grundexamen fick han anställning på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som amanuens, vilket också innebar att han började arbeta med sin egen avhandling i mikrobiologi. Arbetet med mikrobiologi på den tiden var helt annorlunda jämfört med dagens metoder och hjälpmedel, inte minst gentekniken. ­ Det jag arbetade med var att använda mikroorganismer som konserveringsmedel, berättar Sven Lindgren. Att göra ensilage utan att använda organiska syror, till exempel myrsyra, som var det vanligaste alternativet då. Här nånstans började mitt intresse för att undersöka hur man kunde använda bakterier på ett positivt sätt i olika miljöer, inte minst livsmedel där det förekommit länge, yoghurt är ett exempel, isterband ett annat. men fortfarande var inte den akademiska banan alldeles självklar. Musikens dragningskraft var stor redan då och så har det varit hela tiden. Trots ett aktivt musicerande blev Sven klar med sitt arbete i tid och hittade också flera användbara alternativ till att använda mikroorganismer som konserveringsmedel i olika livsmedel. Bland de mikroorganismer som var användbara, var mjölksyrabakterierna en viktig grupp som visade goda egenskaper. Vid den här tiden började man titta på hur man skulle kunna fasa ut antibiotika som tillsats i djurfoder. Tillsammans med två kollegor, Lennart Björk och Torkel Wadström, fick Sven i uppdrag att utvärdera om det gick att använda mjölksyrabakterier i preventivt syfte. Det gällde då att skapa ett modellsystem för att komma vidare. ­ Samtidigt hade jag besök av Walter Dobrogosz från USA och vi satt diskuterade det här modellsystemet. Vi funderade på hur vi skulle få ecolibakterier att växa, men inte laktobakterierna. Vi kom fram till att vi skulle tillsätta glycerol, vilket är en nedbrytningsprodukt från fett. Vad som hände när vi gjorde det, var att bakterien producerade ett ämne vi gav namnet Reuterin, som visade sig ha en stark hämningseffekt och ecolibakterierna i närheten av laktobakterierna försvann. Detta kände man inte till och i och med upptäckten av Reuterin, som kom från Lactobacillus reuteri väcktes intresset för Reuteri-bakterierna. Nästa steg var att identifiera hur Reuterinet bildades. Allt detta ingick i doktoranden Lars Axelssons forskning. i studien ingick en mängd olika underlag för att ta patent på Reuteri och där har vi grunden till vad som idag är BioGaia. Det fortsatta utvecklingsarbetet skedde borta i USA hos Walter Dobrogosz och tillsammans bildade de båda ett eget företag där. Idén var att hitta intressenter som kunde hjälpa till att utveckla produkter som man kunde ta till marknaden. ­ En erfarenhet jag gjorde under den här perioden var att man som vetenskapsman ska lära sig att släppa vidare bra idéer till riktiga entreprenörer. Vi saknar nästan alltid de förmågor som krävs. Det som Jan Annwall och Peter Rothschild har åstadkommit efter snart tjugo år med BioGaia och Reuteri, hade vi aldrig kommit närheten av om vi fortsatt själva. att det Blev Biogaia som tog vid är en alldeles egen historia som visar att man precis som vid upptäckten av Reuterin, inte vet vad som väntar runt hörnet. Eller i det här fallet i en skidlift i Verbier. Där hamnade Sven i samma liftstol som Per Hellström. Han arbetade med Jan Annwall och Peter Rothschild, som ägnade sig åt att exportera ekologiskt odlade grönsaker från södra Frankriken till Sverige. De hade problem med hållbarheten och Sven berättade om hur man med hjälp av mikroorganismer på ett naturligt sätt kunde öka hållbarheten i livsmedel. På så sätt etablerades kontakten och det hela slutade med att BioGaia förvärvade Sven och Walters företag med tillhörande patent och kontor i Raleigh i USA. För Svens del tog karriären På BioGaias huvudkontor hänger bilden av Lactobacillus reuteri's upptäckare, Walter Dobrogosz (till vänster) och sven Lindgren. laktobakterier, men Reuteribakterierna visade en så tydlig hämningseffekt på colibakterierna att man valde att fokusera på den. De upptäckter som gjordes då i mitten av 80-talet, låg till en ny riktning när han i början av 90-talet fick en professur på Livsmedelsverket, dock utan att släppa kontakten med BioGaia och forskningen kring Reuteri. Under tiden på Livsmedelsverket har Sven arbetat mycket internationellt med livsmedel och säkerhet. Trots att han nyligen pensionerade sig fortsätter de internationella engagemangen och idag lägger han ungefär sex dagar i månaden på uppdrag från främst EFSA ­ en panel av experter som lämnar underlag för livsmedelslagstiftningen. Sitt jämtska ursprung har han inte glömt, utan hjälper samerna i Idre med utvecklingen av deras egenproducerade produkter. Men det blir ändå betydligt mer tid över till både musiken och familjen, fru och tre barn samt två små barnbarn som Sven tänker lägga mycket tid på framöver. Och saxofonen naturligtvis, fortfarande. ­ Jag sitter med i ett storband, Solskensorkestern, som mest spelar 40-talsmusik och vi har en liten grupp som spelar jazz. Och som nybliven pensionär spelar jag med i en pensionärsorkester mellan klockan ett och fyra på onsdagar, men det har varit så mycket jobb hela tiden så jag har haft svårt att hinna med, avslutar Sven Lindgren, som fortfarande inte riktigt bestämt sig för om han ska satsa på musiken eller mikrobiologin. q 4