BioGaia - En tidning från BioGaia om året som gick


Red arrow Klicka här för att öppna och bläddra i den digitala publikationen BioGaia - En tidning från BioGaia om året som gick


Sidan 12 i BioGaia - En tidning från BioGaia om året som gick

nätverk för grundforskningen Från den mikrobiologiska institutionen på sveriges Lantbruksuniver sitet i Uppsala, rapporterar forskarna stefan Roos och Hans Jons son om var man befinner sig i jakten på svaren på frågorna om hur och varför Reuteri fungerar som den gör? ­ Jag kan inte garantera att vi någonsin kan använda rubriken "Nu vet vi allt!" när det gäller vår forskning. Men vi vet betydligt mer idag än för några år sedan, säger stefan Roos. intresset och kunskapen om laktobakterier och probiotika växer hela tiden. Arbetet pågår på flera plan. Kliniska studier visar vilka effekter probiotiska bakterier har på människors hälsa. På ett annat plan ägnar forskarna sig åt att söka svar på frågan varför vi får den effekt som de kliniska prövningarna visar. Lactobacillus Reuteri finns naturligt hos människor och djur, det är vi säkra på. Vi vet också att vi människor bär på mängder av olika bakterier, enbart i tarmen har man identifierat ett tusental olika arter. Man kan dela in tarmbakterierna i ett 10tal stora grupper med liknande egenskaper och var och en av oss har representanter från varje grupp. Eller bör ha för att allt ska fungera. Därför kan det vara stor variation på vilka arter varje individ bär på. Slutsatsen är alltså att bakteriefloran hos var och en kan se väldigt olika ut men funktionen kan vara densamma, åtminstone märker vi ingen större skillnad. Att reda ut detta är ett område som sysselsätter allt fler forskare. Att kunna svara på frågan vilken funktion bakterierna har, hur de är kopplade till olika sjukdomar eller snarare hur det hjälper till att hålla oss friska. Vad man konstaterat är att laktobakterier hjälper till att hålla oss friska, men det exakta svaret på hur det går till är fortfarande inte klarlagt. Liksom så mycket annat som rör ekologin i vår kropp. Under det senaste året har Stefan Roos och hans kolle- gor på SLU koncentrerat sig på att utveckla modeller för bättre kunna se hur Reuteri påverkar sin omgivning i tarmen. För att kunna studera det har man odlat celler från tarmen och tanken är att även tillföra Helicobakter Pylori för att se hur cellen påverkas av den och vad som händer när man också tillföra olika stammar av Reuteri. I en sådan modell kan man göra experiment som man inte kan tillåta sig i kliniska studier. eftersom man arBetar inom ett Hur Reuteri hjälper till att hålla oss friska, är en av de frågor som sysselsätter stefan Roos. mycket komplext område samarbetar SLU med andra discipliner, fysiologer och andra på Uppsala Universitet. De grundforskare som arbetar med Reuteri har stor nytta av varandra. Under åren har BioGaia fungerat som ett nav i det nätverket och skapat möjlighet att mötas och utbyta erfarenheter. Stefan Roos nämner bland andra Robert Britton på Michigan State University, Jens Walter i Nebraska och Jim Versalovic vid Texas Children's Center, som för övrigt fick BioGaia Ivan Casas Probiotics Award 2007. Alla forskare som ligger långt framme och som man har en bra relation med redan idag. ­ Det är vår gemensamma förhoppning att vi gradvis ska kunna förstärka det fristående nätverk av grundforskare som arbetar med just Lactobacillus reuteri. Vi tror det är ett bra sätt att stärka våra verksamheter, vi kan på ett organiserat sätt utbyta erfarenheter och stå oss bättre i konkurrensen med andra forskargrupper, avslutar Stefan Roos. q Tydligare och effektivare organisation De senaste fem, sex åren har BioGaia vuxit ordentligt. I genomsnitt med ungefär 40 procent varje år. Det betyder att antalet beställningar, fakturor, labbprover och allt annat ökat i samma takt. Dessutom har man inte gjort det lätt för sig genom att samarbeta med fler och fler partners och ännu fler länder. Tillväxten ställer nya krav på organisationen och under 2008 har en organisationsförändring genomförts. i Början, nÄr man var riktigt få, vis- ste alla vad alla andra gjorde och man kunde ha en väldigt informell organisation. Så länge hela företaget ryms runt fikabordet behövs inga organisationsscheman, det vet alla som arbetat i små företag. ­ Nu har vi kommit till ett läge där vi måste "industrialisera" oss. Därför har vi lagt fast en organisation som gör oss effektivare och kan möta kraven från våra kunder, säger VD Peter Rothschild. Vi har bland annat skapat en mellannivå bland cheferna för att få tydligare ansvarsfördelning. Exempel på det är att vi särskiljer marknadsföring och försäljning. Jonas Weimer blev försäljningschef, den funktionen fanns inte tidigare, och Cristián Contreras blev utsedd till marknadschef efter Staffan Pålsson som blev VD för nybildade CapAble. Som försäljningschef är det Jonas Weimers uppdrag, att med hjälp av regioncheferna, leda och utveckla försäljningen runt om i världen. Cristián Contreras huvuduppgift är att arbeta med att plantera varumärket BioGaia i medvetandet hos health professionals , något som har hög prioritet. Munhälsoprodukterna utgör ett eget affärsområde. Där har Urban Strindlöv, som är ansvarig, fått förstärkning av Anders Zachrisson, som återvänt från Japan. Han kommer att ansvara för forskning, utveckling och marknadsföring inom det området. den avdelning som expanderat mest den senaste tiden är Quality and Regulatory under ledning av Björn Lindman. Inte konstigt alls med tanke på att BioGaia arbetar med komplexa produkter som är omgärdade av mängder av regler och bestämmelser. Ofta skiljer sig kraven åt från land till land. Kvalitetsarbetet sträcker sig från att säkra att det finns tillräckligt många levande bakterier i en sändning till att förpackningarna fyller alla kvalitetskrav. Idag är sex personer sysselsatta med att hantera dessa frågor, placerade både i Lund och Stockholm. I princip har alla områden fått förstärkningar och hela omorganisationen har genomförts successivt under hösten. ­ Vi startade ett effektivitetsarbete under förra året där vi kontinuerligt klargör arbetsuppgifter och rutiner på ett helt nytt sätt, berättar Peter Rothschild. Från början var alla beredda att rycka in och göra allt, många hade flera arbetsuppgifter parallellt. När sedan både antalet medarbetare och mängden arbetsuppgifter blir fler måste vi renodla våra uppgifter för att bli effektivare. Vi ser redan effekterna, det blir mycket bättre fokus på de viktiga uppgifterna. ­ Men för den skull har man inte förlorat flexibiliteten och viljan att rycka in när det behövs, poängterar Peter Rothschild. BioGaia är fortfarande ett litet, snabbfotat företag. q 12 Foto: KJELL KARLSSON

Sid 11 - Från idé till färdig produkt Foto: URBAN STRINDLÖV notiser samarbetet med ferring   Sid 13 - TwoPac är redo för växande volymer Förpackningsföretaget TwoPac i Eslöv ägs till  
För att kunna läsa myPaper-publikationen behöver du ha JavaScript aktiverat i din webbläsare. Du behöver också ha minst Flash Version 6 installerad.
Innehållsförteckning
Powered by myPaper - www.myreport.se